En camping, Paris

3/7

Sov bra i skogen. Vaknade tidigt och satte av vid 8.20.

Siktet var inställt på rondellen vid Disneyland för att därifrån välja väg ut mot nord.

Efter att ha cyklat 45 km motvind på vägar kantad av prostituerade och deras kunder på höger sida om mig och lastbilar i 80 km/h en halvmeter från min armbåge till vänster om oss så fick jag nog.

Jag var ohälsosamt sur och arg när jag stod på kanten av en stor rondell och försökte hitta en tågstation. Den fanns bara någon km ifrån så det fick bli så. I enfald och i dårskapens önskan tänkte jag att de lärt gott av tysk järnvagnslogik. Det föll sig inte så.

Biljetten kostade 7.10 euro och jag Astrid åkte gratis. Vid denna tiden hade min ilska gått över och var mer en nedslagenhet. Väl på Gare du Nord slussades vi än hit än dit. Jag skickades sedan till SNCF som sköter TGV och diverse andra tåg. Det hade tagit ett tag att komma hit och vreden kunde man nog se. När jag kommer till SNCF så är kön extrem och den rörde sig knappt. Ingen ordning i leden heller. Såg mest ut som en boll turister utan mål. Där och då gick proppen och uppgivenheten var total.

Vi hittade en vägg och lutade oss mot den, medvetna om att franske fortfarande skulle ha oss i grepp natten ut. Enda rätta var att dricka vin och äta mat. Hittade en camping 11 km bort. Gott så.

Det var inte så jävla gott. Centrala Paris som cykelburen är inte drömmen om natur direkt. Här blev vi med vreden igen.

Slitna gator, hus och människor. Förfallen stad vars infrastruktur såg ut att inte blivit underhållen på årtionden. De drogande låg öppet utslagna med armar och ben på cykelvägarna. Stanken av unken urin var påtaglig. En riktig kärlekens stad.

Tog ett tag att orientera mig och förstå hur saker och ting fungerade. Tog rygg på en inhemsk en bit och lärde mig att avstå stopp vid rödljus samt undvikande av cykelväg. Släppte cyklisten och sedan var det faktiskt en riktigt underhållande cykling. Cyklade förbi röda kvarn och körde i stora gator med kaos i. Bilar körde ut framför, mopedister sneddade fritt och allmänt ordnat kaos. Kom till en rondell där de satt en triumfbåge. Knäppa.

Kom till campingen. Kostade 22.60 euro. Drog en öl innan tältet restes. Nu hade jag till oppdrag att finna väg ut ur dekadensens högborg. Jag köpte mig en flaska vin och började laga mat vid en bänk. Såg en ung rapp man och gjorde internationella tecknet för kom och hjälp mig döda flaskan. Jag höll upp den och skakade. Han upplät ett ”äääää” samtidigt som han viftade med en cigg. Jag replikerade ”dackår”. Fett fransk jag blivit.

Snackade med en annan cyklist och han bekräftade vad jag så ofta hört den senaste tiden. Flixbus tar cyklar. Tungt packade cyklar dessutom. Underbart! Laddade ner appen och tittade lite. Mannen hade nämnt Eindhoven under samtalet så det fick helt enkelt bli Eindhoven. Fast jag köpte ingen biljett för den unga rappa mannen kom och kände sig tydligen giftasmogen då han hade en plunta nötachnaps, någon örtbrännvin från hans hemland Österreich och någon brun örtvin från Spanien. Sen satt vi alla tre så och hade campinghygge.

Den blir inga dagens något alls. Det kommer sammanfattas nästa inlägg då det blev halvdag denna dag.