Löningsdag juni.
Vi korsade pyrineerna idag. Men först vaknade vi.
Ca 7.15. Av morgontrafik återigen. Såg att tältet var blött och önskade vänta till morgonsol torkat. Det hände inte. Bergen var fuktiga och solen låg ovan moln. Fick vackert packa ner det i fukt som rann likt honung från en kupa.
Dagen började slött. Såg att solen var uppe bland mulna moln men ändock skymd. Klättrade lite tills jag kom till en lantaffär där jag köpte mannens sista gazpatcho samt andra förnödenheter inför dagens pass. Också en deodorant med lavendel och salvia.
Astrids bakdel kändes tung och trög. Lade det på minnet inför dagen. Satte mig utanför en kyrka och åt baguette med gazpatcho. Hälsade pilgrimmar. Caminon gick i mitt spår.
Stegade mitt upp i serpentin efter serpentin. Luften var tjock av fukt och värmen började komma. Det var fantastiskt vackert. Fuktklädd grönska och en genomskinligt gråmättad utsikt fanns runt omkring oss. Fröjden fanns. Siktet var inställt på pyrine. Klättring slutade vid en hiskeligt vacker dalutsikt på 1057 möh. Baskien bjöd sitt lockande.
Nedfärd kom och fälgarna gick varma. Många slag i skarpa serpentiner. Många stackars satar som cyklade uppför. Jag gladdes dem deras fina mål. Fick ta några pauser då fälgarna blev för varma för mitt godkännande. Kände också att Astrids tunga bakdel kändes allt för mjuk och ostabil. Tanken slogs bort. Kaffe! Paus i sista spanska byn. Sikte mot gräns. Ja alltså gräns som satts upp av förtryckarmakters suckande klor.
I en by i fantastiska Navarra pumpade jag däcken. Framdäck höll fint tryck. Bakdäcket låg på 2.5 kg. Pumpade upp till 5.5. Dagen innan hade jag pumpat det till 5. Visste att det var något fel. Nedfärden kändes mjuk och alldeles för konstig. Responsen från tramporna var inte alls den jag räknade med. Astrid kändes ledsen. Inte som sig själv och det gnagde.
Ca tio km från Bayonne kände jag att det verkligen var fel. Stannade vid första bensinstation och kunde konstatera att det var en punktering det handlade om. En 2 cm lång bit av en ståltråd hade penetrerat sidoväggen på däcket. Jag talade fint till Astrid och bytte slangen. 150 pump senare var den nya slangen någorlunda trycksatt. Stor skillnad. Jag kunde känna vägen som sig bör och Astrids respons kom som väntat vid varje tag.
Hade vid det laget sänkt mig till nästan havsnivå. Jag kunde känna vinden från havet men varken se eller höra. Någon mil till rådde bot på det andra. Cyklade och cyklade, industrier kom och stank ner men tillslut stötte jag på eurovelo1. Hade inte ens en tanke på att den gick här. Ska följa den ett tag längst kusten. Men jag har inte sett havet än. Campingen är bara hundra meter från havet så jag hör det, känner dess doft och kall men jag har inte sett det än då någon form av förbjudna sanddyner ligger oss emellan. Imorgon möts vi tids nog. Doft och dess musik får räcka så länge, kommer känna och höra det från tältet.
Jag känner min näsa bli täppt. Det är dags för läggning. Ingen värmebölja att tala om så kommer sova gott. Ligger i tältet nu. Vilket dån från havet medan böljorna slår strand! Vad ljuvligt det spelar!
Dagens drick: ca 6 liter vatten, 66 cl läsk och en kopp americana.
Dagens kiss: baskiska kiss på trägrind till tom hage. Som solsken. Inga olyckor.
Dagens djur! Nybakat föl av modell supermindre häst. Det var en pojke, det kunde jag se. Han var fin! Annars stora tjocka ödlor typ. Roliga fåglar har svävat i höjden samt nog stött på 300 vandrande pilgrimer.
Dagens siffror: 1652.3 km
Max: 52.5 km/h
Tid på astrid: 6timmar 21 minuter
Medelhastighet: 18.6 km/h
Distans: 118.24 km